Malmö University Press

Nordiska Rhizom

Annika Hellman — 2026-01-23

Nordiska Rhizom utgör den första volymen i skriftserien Lines of Flight — Transdisciplinary Studies in Art, Culture & Learning. Antologin samlar texter som inte ordnar sig i en linjär struktur, utan bildar ett rhizomatiskt nätverk av förbindelser och korsningar. Här möts perspektiv från konst, kultur, pedagogik och filosofi i en transdisciplinär rörelse som öppnar för nya tankefigurer och praktiker.

Begreppet rhizom, hämtat från Deleuze och Guattaris filosofi, fungerar inte som en metafor utan som ett metodologiskt och ontologiskt verktyg: ett sätt att tänka multiplicitet, heterogenitet och icke-hierarkiska relationer. De ingående texterna är skrivna på svenska, danska och norska och är förankrade i en posthumanistisk tradition, samtidigt som de relaterar till samtida diskussioner inom samhälls- och kulturvetenskap, estetik och lärande.

Antologin fungerar som ett plan av immanens där linjer av flykt uppstår — mellan teman, mellan discipliner, mellan det mänskliga och det mer-än-mänskliga.

Writing Class

Magnus Nilsson — 2025-10-16

Writing Class offers a compelling analysis of how contemporary Swedish literature represents precarious labour. Drawing on a wide range of literary forms—from novels and poetry to graphic narratives—it explores how authors respond to the rise of non-standard employment and its social consequences. Engaging with key debates in literary and cultural theory, the book situates these texts within broader historical, political, and aesthetic frameworks. Special attention is given to how contemporary literature both engages with and reconfigures the tradition of Swedish working-class writing. A vital contribution to studies of class, labour, and literature, Writing Class rethinks the relationship between literature and social change, in a contemporary Swedish context, revealing literature's potential not only to deepen our understanding of labour-market precarity but also to challenge it.

DOI: https://doi.org/10.60156/kriterium.73

Varför ökar den offentliga byråkratin i Sverige?

Patrik Hall — 2025-02-14

En välfungerande byråkrati är mycket viktigt, men i Sverige finns tydliga tecken på att det sker en byråkratisering – att det är för mycket personal som styr, administrerar och kontrollerar verksamhet snarare än att operativt utföra verksamheten. Hur kommer det sig? I denna bok undersöks orsaker till att offentlig byråkrati i Sverige ökar. En grundläggande orsak är att status för avancerade administrativa
positioner i offentliga organisationer har blivit högre än arbetet inom kärnverksamheten. Dessa administrativa positioner är heller inte utsatta för samma tvingande ekonomistyrning som den operativa verksamheten. Allt fler politiskt beslutade regler bidrar också till byråkratisering. Slutligen finns en drivkraft att skapa den ”moderna organisationen” vilket leder till interna oklarheter kring vad kärnuppdraget egentligen är och hur det ska utföras. En särskild personalkategori som studeras i boken är organisationsprofessionella – välutbildade administratörer med organisationen som profession. Dessa arbetar med vad Hall kallar ”organisatoriska ansvar” såväl utåt – mot politik och andra kravställare – som inåt, mot den egna organisationen. Förstärkningen av organisatoriska ansvar beror på en alltmer
fragmenterad offentlig sektor. Boken avslutas med en diskussion om vad som kan göras för att minska byråkratiseringen.

Patrik Hall är professor i statsvetenskap vid Malmö universitet, Institutionen för globala politiska studier.

DOI: https://doi.org/10.60156/kriterium.65

Anpassa eller frigöra

Birgit Schaffar — 2025-02-06

Birgit Schaffar är docent i pedagogikens filosofi vid Helsingfors universitet. I åtta studier tar hon sina läsare med på vad hon kallar ett filosofiskt återvinningsarbete för att få syn på vad pedagogikens uppdrag borde vara idag. Hon ger exempel på aktuella diskussioner om pedagogikens möjligheter och utmaningar där pedagogik beskrivs som en enkelriktad anpassning av den nya generationen till de rådande samhälleliga ramar som styr vårt nuvarande liv. Som motvikt och kontrast påminner hon om vad pedagogiken förmår vara om vi istället ser den som en väg till frigörelse.

Med Hannah Arendt, Simone de Beauvoir, Simone Weil, Paulo Freire, bell hooks och Vanessa Machado de Oliveira beskriver Schaffar pedagogik som en gemensam, granskande dialog mellan generationer. I denna generationsöverskridande dialog är alla tillfrågade att reflektera över hur vi lever våra liv just nu, samt att ta ställning till vad som är viktigt, också med tanke på kommande generationer.